Vägen är allt, målet är inget..

Så efter en lugn natt på Kärleksudden, var det bara sista etappen med Rosella kvar och den blev lika lugn som natten var.
Välkomstkommittén ( C-A ) stod i grindhålet med en tjock bunt tidningar i famnen då vi kom, han hade just tömt postlådan.. 
 Och i trädgården var snön borta och hade ersatts av krokus och svalört.
 Det var riktigt skönt att komma hem, för man börjar längta så fruktansvärt efter alla sina ungar, stora som små!
Det är väl därför det blir så också, att när man väl vänder nosen hemåt, då ska det gå undan!

 Nu vet vi också att man behöver lite mera tid på sej när man åker så pass långt som vi var!

Vi ville ju till Moseldalen, så vägen dit ner skulle egentligen bara gå så fort och enkelt som möjligt. Och för oss tog det ungefär tre-fyra dagar att komma dit och lika länge hem.
Men sen skulle vi ha behövt några dagar till, så att vi kunde ha stannat på fler ställen och tittat oss omkring, för nu fanns det inte riktigt tid till det.

På vägen ner körde vi ju en hel del på autoban för att det skulle gå fortare, men jag vet inte om det faktiskt gjorde det ändå?
 Det var en massa vägbyggen överallt, med smala filer där man ju måste köra försiktigt, så jag tror att det gick lika fort och var betydligt trevligare att köra de lite mindre vägarna, som vi gjorde på hemvägen.
De var i mycket bättre skick och mindre trafik.

Och nu vet vi, att för att få Husbilsklubbens  rabatter på bro och färjor, måste man köpa biljetterna i Sverige i förväg. 
Men nu har vi i allafall beställt ett brobizz så vi har nästa gång och de skulle också betala tillbaks rabatten till oss.

  En tysk parlör ska införskaffas har vi bestämt, för det var väl det knepigaste, att förstå språket, matsedlar bland annat och det är viktiga grejer.. 

Annars tror jag att vi hade fått allt med oss som vi behövde, både viktigt och oviktigt.

Vi klarade det och det var inget som ens var komplicerat.

Så nu är det bara att njuta av minnena och alla foton från resan, för de blev många, jag tog över hundra bara första dagen...

                  Vägen är allt, målet är inget..

Torsdag 25 april

Strålande sol, men kallt ute!

Calle diskar, bäddar och fixar med bilen. Jag skriver dagbok...
Vi sov lite längre än vanligt idag, vi har ju varit tidigt uppe alla dagar annars.
Men när klockan är just elva så sätter vi fart mot Stockholm.

Det är inte mycket trafik och allt löper på hur bra som helst.

Vi stannade vid Smålands Rasta i Klevshult och åt lunchbuffé för 80 kr.
Sen fortsätter vi och det är skönt då vi lämnar smålands djupa skogar, för den vägen är ganska tradig tycker jag, även om skogarna är fina.
Just före fem så kommer vi till Stockholm och där är det stopp!
Köerna vi tidigare klarat av att undvika, får vi nu uppleva med råge...
Det gick framåt i mellan 7-10 km/tim och en timme satt vi där.

 Då hade vi redan gett upp att hinna med färjan hem, men jag kom på att vi kunde ta en annan väg till Norrtälje, så då bytte vi fil och körde via Häggvik i stället och kom iväg ganska snabbt. 
Vi funderade ett tag om vi skulle hinna till Grisslehamn och färjan som gick kl 20, men vi orkade inte stressa mer, utan körde lugnt och stilla till Norrtälje och köpte med oss Thaimat innifrån stan och så åkte vi ner till Kärleksudden och sov där. Lugnt och stilla ställe!

Mysigt på Kärleksudden i Norrtälje

Norrtälje i skymningen

Idag har vi kört 582 km

Onsdag 24 april

Idag är det sol och halvmulet och känns ganska varmt ute.

Efter de vanliga morgonbestyren, lämnar vi Hameln vid kl 8.25 och åker mot Braunschweig på väg 442 mot Hildesheim.

Gpsen ville inte köra på den vägen, så hon tog oss ut på nya äventyr på riktigt små vägar av någon anledning.
 Vackert, men tog tid!
Det var väldigt många "flescherier" eller svinfarmar längs vägen och det kändes på lukten..

Flescheri..

 Vi tog en toa-och bensträckarpaus i Hoheneggelsen och tvättade bilrutan på samma gång.
Sen körde vi mot Uelzen där vi intog en snabb och hälsosam lunch..

Vi fortsatte på väg 4 mot Lyneberg  mot väg 209 och 207, men där lurade gps-tanten oss igen, men vi kom fram till rätt ställe ändå!

Här körde vi över Elbe!

  Vidare uppåt och vi körde genom Lybeck och lyckades undvika alla kilometerlånga köer som de varnade för i radion!

Röd bil med vitt hjärta... hör antagligen till "blodgivargänget"

Vi kom till Heiligenhafen kl 16.20 och var ut till ställplatsen och tömde toatanken.

 Där stod den här pimpade husbilen!
Jag hade gärna stannat där över natten, men Calle ville att vi skulle hinna till Sverige den här dagen.
Så vi var bara in på Famila och handlade lite korv till Valborsmässoafton och så åkte vi vidare till Puttgarden.

Vi köpte en kombibiljett Puttgarden-Rödby och Helsingör-Helsingborg för 173 € och färjan gick kl 18.40 och resan tog 50 minuter. Jag tror vi gick omkring på färjan hela tiden, det kändes som att vi hade suttit tillräckligt redan..

"Det är vackrast när det skymmer.."

 Sen körde vi genom Danmark till Helsingör utan att stanna, för att hinna med sista färjan och det gjorde vi... puh!

Nu kör vi ombord i Helsingör

 Vi tankade i Helsingborg innan vi körde upp till Bengt i Örkelljungas ställplats och vi var framme kl 00.15.
Sen åt vi varsin räkmacka som vi köpte på färjan och slappnade av en stund innan vi kröp till kojs.

Med facit i hand körde vi alltför långt idag! 
Det blev jättejobbigt och båda blev vi ganska trötta och irriterade av anspänningen att köra i regn och mörker.
Men förhoppningsvis lär man sej något av detta också!

Vi har kört 685 km idag och suttit nästan 16 timmar i bilen..

Tisdag 23 april

Idag är det mulet och känns kallt!

För oss är det dags att börja dra oss norrut och hemåt.
 Känns väl lite så där, vi hade gärna följt med Anderssons längre söderut istället.. men men, plikten kallar!

Efter dusch och frulle var vi in till vingårdens butik och bunkrade lite av deras underbara rieslingvin. 

Ros-Marie är nöjd med inköpen!

                             Sen tömde och fyllde vi tankarna

Bilarna putsas inför avfärd

Rent vatten i tanken..

 Sen kramades vi med Anders och Ros-Marie och våra vägar skildes åt igen!

På väg söderut.....

 Och vi körde norrut, upp mot Koblenz, men hade siktet ställt mot väg 54 mot Siegen till att börja med. 

Sen körde vi på väg 55 och hamnade lite vilse i pannkakan en stund, men körde sen mot Paderborn på små krokiga, väldigt dåliga vägar.

 När vi var som högst upp, på 627 meters höjd över havet, tog vi kaffepaus.

 

Vacker dörr!

10%...

14%.. här var det riktigt branta backar!

 Vid 16-tiden började vi prata om att vi kanske borde äta något igen, men vi bara körde på och först vid kl 18 stannade vi i Blomberg och åt en korv med bröd..

Kartläsaren får lite mellanmål..

 En Ungersk man som stod och sålde hemlagad korv som var jättegod!
Först klockan 20 var vi framme i Hameln, som var vårt slutmål för dagen.

Ställplatsen i Hameln

  Vi hittade genast deras ställplats i utkanten av staden, med hjälp av Husbilsklubben.se!

Då började Calle må illa, så han ville inte ha någon mat sa han..
 Var det korven nu då eller var det något annat? Han tog en gammeldansk och plockade fram grillen ändå och så småningom gav illamåendet med sej, skönt att det inte blev något värre!

 Det var gott med middag sen, efter ett så långt körpass!

Idag har vi kört 381 km 

Måndag 22 april

Vi vaknar till ett mulet och grått väder här i Piesport idag, och termometern gick sönder igår så nu kan vi inte hålla koll på det mer..
Idag blev det ägg och bacon till frukost, som Calle fixade på grillen!

Kö till brödbilen på morgonen..

  Men det kommer en brödbil till ställplatsen varje morgon kl 8.30, bra service! Och även glassbilen kom två gånger på söndagen..
 
Vi passade på att tömma och fylla tankarna även här innan vi begav oss uppåt mot Ernst, för att träffa Anderssons.
Vi gav oss iväg från Piesport kl 10.45 och nu försökte vi köra på motsatta sidan av Moseldalen, så långt det gick vägar. 

 Fina små orter igen och man skulle ha velat stanna vid varenda en om vi hade haft tid.
Brauneberg var en sådan, som också hade en fin ställplats!
En annan var Kröv, som vi tyckte såg mysig ut.

Och det såg också helt annorlunda ut nu, där vi körde på samma väg, men åt andra hållet.

Å vilka långa pråmar..

 

Antikaffär

 Det märktes att det var måndag, för arbetet hade börjat på vinodlingarna.

Nu började solen visa sej också!

Klockan var ca 11.30 då vi kom till Ernst igen och vi svängde in till samma ställplats där vi var tidigare och samma plats var ledig, så den tog vi!

Lunchen åt vi på Schinkenstubens uteservering.

  Man fick gå in i butiken och hämta mat och där hade de två-tre olika matalternativ att välja på.
 Vi valde något som såg ut som en julskinka, som de skar en tjock skiva av och så var det buljongkokt potatis med små fläsk eller baconbitar i och som var jättegott.
 Det kostade oss 9,80 € för båda portionerna..

Ni har väl hört talas om Pettersson och Findus?

  Sen hade vi kontakt med Anderssons som nu hade kommit till Cochem.
Då tänkte vi att vi kunde ta bussen dit, för vi ville också se lite mer av staden. Så vi sökte upp busshållsplatsen och läste på turlistan att bussen skulle komma om ett tag, så vi väntade men ingen buss dök upp.

På väg till busshållplatsen

Calle väntar på bussen i Ernst

 Jag tittade på turlistan igen och då såg jag en stjärna och så stod det något om "rosenmontag" och antagligen var det "rosenmontag", för det kom ingen buss...

Vi promenerade istället runt staden och sökte om vi skulle hitta en vanlig butik som sålde mat, och Calle var in på banken i byn och frågade, men lyckades antagligen inte göra sej förstådd, för de gav helt fel information märkte vi sen.

Kyrkvägen..

 Det var ytterst få som kunde eller ville prata engelska i Tyskland, inte ens unga personer!

Men Anderssons kom från Cochem och hämtade oss, det var ju bara 4 km bort.
Det var roligt att träffas igen!

Vi åkte till Cochem och hittade där en Pennybutik som är ett typiskt snabbköp som har allt och lite till!
Jag vet inte om de har extra råddigt i sina butiker eller om det bara var den här butiken, för det var ett konstigt system på varorna, eller inget system alls egentligen.
 Det var korv, ficklampor, plåster, vodka och så kom det lite godis..
Men vi hittade det vi skulle och gick till kassan. 
Och där var det också lite annorlunda. De hade ingen plats för varorna efter att kassörskan slagit in dem, det var bara en liten hylla, så det var bara att fort få ner varorna i kundvagnen!

Efter shoppandet strosade vi omkring i Cochem en stund och det var varmt och skönt, så man kunde faktiskt ta av sej jackan.
Men där blev det inte mycket shopping, bara Calle som köpte en skjorta. 
Det var mycket krimskrams och souvernirer i butikerna, inget som lockade..

Vi åkte tillbaks till Ernst och Anderssons installerade sej på ställplatsen och sen satt vi bara och njöt i solen en bra stund.

Här var det varmt!

 På kvällen åt vi middag i Mosella Schinkenstubens restaurang.

                                 Det blev schnitzel igen...
 Det kom in ett par som hade en stor hund med sej och när de fick in sin öl hade servitören med sej ett stort foliepaket med något gott åt hunden också.
 Han matade den först och sen gav han paketet till dem att ta hem!

Efter maten drack vi kaffe och umgicks en stund i vår bil.

Idag har vi kört 90 km

Söndag 21 april

Mulet +11 grader

Efter frukosten ger vi oss iväg mot Trier.
 Vi stannar i Trittenheim och köper en karta över Mosel.
Passerar en liten ort som heter Klysserath (med tyskt y) som hade en jättefin ställplats!
Vi kom till Trier vid lunchtid, men stannade bara i utkanten av stan, åt lunch på McDonalds och åkte tillbaks på vackra vägar.

Vi hade åkt förbi ett vackert ställe på ditvägen, som hette Piesport och vi bestämde att vi åker till deras ställplats.
Det var igen en bra ställplats, med tömnings-och påfyllnadsstation och det kostade 6 € och elen kostade 1,50 €! Vatten fick man köpa för 1 €/80 l.

Ålands flagga i Moseldalen

 Det roliga är, att på alla ställplatser hittills, har folk gått omkring och kikat på vår nummerplåt och så även här!

När vi var klart förankrade, cyklade vi iväg på äventyr.

 Det gick en bro över till andra sidan av Mosel, 
till Niederemm och dit åkte vi och tittade oss runt lite i de branta backarna. De hade en gammal fin kyrka bland annat.

Vi satte oss på en uteservering och drack ett glas av ortens goda rieslingvin och det var faktiskt ganska varmt i luften!
Många åt av ställets vackra, och säkert jättegoda tårtor som de hade där.
 Men vi blev hungriga och hade tänkt oss gå på något av ortens matställen och vi hittade ett mindre matställe på Moselstrasse och frågade efter mat som INTE innehöll mjölk eller ost och då förslog kvinnan nåt som hette "Pfannkuchen mit Schinkespeck und Zwiebeln" och som absolut INTE innehöll mjölk eller ost.. 

Och så frågade Calle om de hade något rött vin som passade till, men då såg hon lite frågande ut och sa att riesling dricker de, för det passar till allt..

Personalen drack också vin medan de jobbade och hade det allmänt trevligt vid bardisken, där ortsborna kom och gick...
Det tog inte länge innan maten kom in och det var typ en pizza, men med en jättetunn krispig botten och fyllning med små fläskbitar och lökstrimlor på, och visst var det lite ost också under fyllningen.. 

Hmm.. det var ju bara för mej att äta eller låta bli.. Calle njöt som ni ser!
Gott som sjutton var det och rieslingvinet satt som en smäck!

När vi kom tillbaks till husbilen hade vi fått ett meddelande från Anderssons att de var på en camping i Winningen, i början av Moseldalen. 
Vad roligt, då måste vi träffas igen!

Idag har vi kört 100 km